Dagarna bara susar förbi i en rasande fart. Nu är det plötsligt juni månad och det luktar sommalov, långa solkvällar, strand och bad.
Ebba växer och växer. Tänk att en människa + en annan människa kan bli en ny liten människa med en egen vilja och personlighet som är bara hon. Som är vår roliga, fundersamma, glada, fina, underbara lilla Ebba. Bästa Ebbisen i världen! Älskade, älskade lilla du!
Jag sitter i köket. Nån pjodd kviddelikvittrar utanför och på spisen puttrar en köttgryta jag slängt ihop till min familj. Mother of the year? Kan va så.
Idag var jag i Malmö med min lillasyster Frida. Vi gjorde fler armband till fuck cancer-orgnisationen. 22 st blev det denna gången, men vi var bara där i 2,5 timme kan jag säga till vårt försvar om du undrar varför det blev så få. Men det var kul och massa folk så hurra på den.
Vad mer? Just det, Swedish nationaldag i fredags innebar ledighet. Grattis, eller vad man säger. Ebba och jag hade bilen (HALLE FUCKING LUJA). Det brukar vi aldrig ha när papputen jobbar. Men vi passade på att köra först till ekeby. Sen till Ica maxi, Sen till ekeby igen. Sen hem till Emma, Kim, Mio och Elvin. Ohh, vilken bra dag! Vi gick bland annat hem till Emmas föräldrar och fikade. Det var så himlans mysigt. Där har vi lekt massvis av gånger sen vi var pluttesmå, och nu satt vi där med våra egna barn. Fint.
Det är något med Rozz öga igen. Han har ju haft kludd med det till och från, med högt tryck och starr och sånt, och nu verkar det som om det är något igen. Han verkar inte ha ont, men går och kniper med det och det ser ut som om där är någon vit fläck på det. I november blir han 10 år. Jag vill inte att han ska åldras mer nu. Häromdagen fick jag nästan panik när jag tänkte på att vi åker från honom i tre månader och tänk om det händer honom något då? Han tycker så mycket om oss, men tänk om man inte är där om det händer honom något? Tänk om han tror att vi övergivit honom? Jag blir helt panikslagen bara att tänka på det. Nu ska han ju va hos mina föräldrar och där trivs han ju hur bra som helst också, men ändå. Och så gnager det dåliga samvetet i mig att han fått stå lite åt sidan sen Ebba kom, men jag tror och hoppas att han vet att han alltid är vår luddboll. Världens bästa lilla luddboll. Och visst, jag kan skoja och säga pisselasse och verka okänslig, men han är den bästa lilla hunden jag vet. Utan honom....ja, jag vet inte hur det hade varit utan honom. Den där sjuhelvetets jävla hösten 2005. Då han kom in i våra liv, i mitt liv, och satte fokus på annat och gav mig promenader, mys, hundkurser och lek att tänka på istället. Ohh nej, vad bölig jag blev nu då. Ska ringa veterinären imorgon och boka en tid så vi får kollat upp vad det kan vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hejhejhallå! Skriv något kul/snällt. Så blir jag glad.