Måndagsaktivitet: Motionscykling med Korpen i Klippan

I måndags gjorde jag och Ebba något riktigt kul. Jag har sett det flera gånger, men aldrig fått tummarna loss, men nu var det dags!

Korpens motionscykling genom Klippan. Men hallå vilken kul idé! Först köper man en startlott. Där fyller man sedan i namn och sånt så kan man vinna presentkort. Toppen.

Nu gäller det att hålla djävulskt hårt i sin lilla lapp och inte cykla så fort så man tappar den, då är det helt BORTKASTAT.

Sen cyklade Ebba och jag mot Vedby Skola. Allså, jag är inte infödd Klippanbo, men har ju koll på var Vedby Skola ligger (där målet var). Så jag trampade på mot campingen, för då vet jag att jag är på rätt håll. Sen kom massa söta villaområde där allt ser likadant ut och cykelvägarna går hit och dit. Där vimsade vi runt ett tag, men sen kom det ett par som såg ut att vara på samma mission som Ebba och jag, så jag tog rygg på dom. Sjukt obehagligt om dom bara skulle cykla hem och jag kommit insusandes på deras uppfart. De cyklade i alla fall på så in i helvete, så efter ett tag tappade vi bort dom. Men vi fick i alla fall se massa vackra trädgårdar, omgivningar och nya ställen.

Helt plötsligt, som en OAS uppenbarade sig Vedby Skola och jag lämnade in min lilla lapp.

Sen susade vi hemåt och då kom jag såklart inte ihåg vilket håll vi cyklat för att komma dit så då fick vi se nya omgivningar och trädgårdar. Då hittade vi dessutom en lekplats vi aldrig besökt så där gjorde vi ett depåstopp och drack vatten och körde lite motorcykel.

Sen cyklade vi hem igen och jag cyklade fel lite här och där. Tänk om jag varit en stackars turist, kanske från Azerbadjan, som ville lära mig mer om Klippan och cykla Korpens måndagscykling. Då hade den stackars turisten haft jävligt svårt att hitta ska jag säga. Fast det är kanske inte meningen att turister ska köra rundan? Korpen är ju ett friskvårds-hejsan som vill få oss svennebananer i rörelse. Jo, så är det såklart. Kommer man som turist från Azerbadjan får man hitta på annat i Klippan. Man kan ju tillexempel cykla dressin i Ljungbyhed. Japp, om du som är turist från Azerbadjan läser detta så gör dressingrejen istället. Just sayin.

Över milen blev det på cykeln, det kändes inte alls så långt. Solen sken, fåglarna kvidderittade och för 25:- är det ett mycket roligt måndagsnöje (om man har BRA lokalsinne och det inte blåser. Jag hatar att cykla när det blåser). Ebba och jag ger helt klart tummen upp för måndagscyklingen!

Laddad för sommarpromenader. Skavsårsplåster: inköpta. Barfotaskor och gympapjucks!

Naturkompaniet har en outlet på world wide web. Jag klickade hem två par skor till våren och sommaren. Har länge velat ha ett par five-finger skor, så det blev det. Och ett par gympapjucks som är luftiga och nice.

Tänker mig att jag ska susa fram likt Pocahontas i mina barfotaskor. Wild spirit liksom. 

På tal om skor. Den där jätteprommen Ebba och jag tog till rydebäck förra veckan. Joeh, allså det var toppen. Note to self: ha strumpor i skorna även om det är sommarkänsla och soligt. 

Med vänlig hälsning,

Inga hälar kvar

Gud hör bön

Fick precis ett samtal från gymmet: Min träning idag blev inställd. Amen.

Kristin Kaspersen´s "stark i kropp och själ" VS. Katrin Zytiomerska´s "dags att bli smal"

I löööve träningsböcker och matböcker. Det ger mig liksom en anledning att inte träna/äta rätt och plöja sidor istället och fundera på hur jag ska anta mina utmaningar. Just nu läser jag både Kristin Kaspersens nya bok "Stark i kropp och själ" och Katrin Zytiomerskas (skönt med någon som har lika svårt efternamn som jag) "Dags att bli smal". Haha, jag älskar Katrins ord och texter. Så härligt säker på mig själv vill jag också bli någon dag. Hon lullar inte om någonting. Hon uppmanar att man ska ha ett mantra där man tittar sig i speglen och säger "att va fet är oattraktiv" typ, jag har inte boken här nu, men nåt sånt var det. Dessutom skriver Katrin att smala människor som gått ner med hjälp av hennes tips gärna får komma fram och tacka henne. Däremot får tjocka gärna hålla sig undan. Haha! Jag tycker det är kul. Kul skrivit och kul att hon vågar säga vad hon tycker och tänker. I sverige ska man hela tiden va så jävla snäll mot allt och alla. Fast om man inte vill det då? Jag gillar Katrin, hon är rolig.

Kristin Kaspersens bok är mer yoga och klappiklapp. Men bra ändå. Kristin är nog lite snällare än Katrin. Men hallå vad hon tränar! ALLT verkar det som. Springer, åker skidor och skridskor och hej och hå. Det är faktiskt en mycket bra kombo att läsa dom båda böckerna samtidigt. Lite som yin och yang. 

Mitt mantra efter att ha blandläst dom båda: Tussituss ut och rör dig nu tjockis och alla är fina det är insidan som räknas ditt fetto.